Klimatmål, utsläpp, elproduktion, energipriser och styrmedel.
Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Klimatpolitiska rådet och riksdagen svarar på olika frågor: uppmätta utsläpp, energisystemets läge, måluppfyllelse, beslutade regeländringar och framtida investeringsvillkor. Därför behöver varje kort skilja på mätt utfall, prognos, löfte och juridiskt record.
Delat ansvar mellan stat, EU, regioner, kommuner och energimarknadens aktörer.
Läs om ansvarsnivåerTerritoriella utsläpp, transport- och industriutsläpp, elproduktion, elanvändning och fossilfri elandel kan följas med officiella data när period och avgränsning är tydliga.
Partier blandar ofta utsläppsmål, reduktionsplikt, elektrifiering, kärnkraft, vindkraft, elpriser, EU-regler och ansvar för tillstånd eller nät.
Framtida effekter av budgetar, klimatplaner och energiprojekt är prognoser. Juridiska regeländringar visar inte i sig driftstart, prisutfall eller utsläppsminskning.
Partikällor används för att visa löften, mål och problembeskrivningar. Officiella utsläpps-, energi- och riksdagskällor används för uppmätt nuläge, metodkontext och beslutade eller föreslagna regeländringar.
Visar utsläpp inom Sveriges gränser enligt internationell rapportering. Det är inte samma sak som konsumtionsbaserade utsläpp.
Påverkas av trafikarbete, fordonsflotta, reduktionsplikt, elektrifiering och bränsleanvändning. Ett styrmedel räcker sällan som ensam förklaring.
TWh per år visar produktion men inte effekt vid toppar, flaskhalsar mellan elområden, nätkapacitet eller spotpris varje timme.
Riksdagsbeslut kan ta bort juridiska hinder, men byggstart, finansiering, tillstånd och drift kräver senare beslut och genomförande.
8 av 8 publicerade påståenden visas.
Sverige når utsläppsmålen
Centerpartiets pressmeddelande är ursprungskälla för påståendet. Klimatpolitiska rådet säger att målen fortfarande kan nås men att kraftfulla beslut brådskar, och Naturvårdsverket visar en utsläppsökning 2024.
Kristdemokraternas sida är källa för 300 TWh-målet och kärnkraftslinjen. Energimyndighetens slutliga statistik visar 169,3 TWh elproduktion 2024, vilket ger storleksordning men inte bevis för att 300 TWh nås.
avskaffat förbudet mot ny kärnkraft
Liberalernas sida är ursprungskälla. Riksdagens dokument om ny kärnkraft visar att bestämmelser om ersättningsreaktorer, tidigare platser och fler än tio reaktorer ändrades, och proposition 2025/26:160 visar ytterligare kustnära lokaliseringsförslag.
sista droppen fossil bensin och diesel
Miljöpartiets klimatsida styrker 2030-löftet. Naturvårdsverket visar att inrikes transportutsläpp ökade 2024 och att måluppfyllelse kräver biodrivmedel, elektrifiering och transporteffektivitet, men utfallet 2030 är ännu inte mätt.
sänker utsläppen med 1,5 miljoner ton
Moderaternas sida är källa för den prognostiserade budgeteffekten. Naturvårdsverkets 2024-statistik och Klimatpolitiska rådets rapport visar att utsläppsbanan och 2030-målet är omtvistade policyfrågor, men de verifierar inte partiets budgetmodell.
Partiets energisida styrker löftet. Riksdagens kärnkraftsdokument visar att juridiska hinder har ändrats och att fler kustnära platser föreslås, men löftet är inte i sig ett beslut om nya reaktorer, finansiering eller byggtid.
Sverigedemokraternas energisida styrker löftet. Riksdagen har behandlat ändrade regler för ny kärnkraft, och Energimyndigheten visar fossilfri el- och produktionskontext, men löftet är inte ett färdigt projekt.
industrin och transporterna står för merparten
Vänsterpartiets sida gör faktapåståendet. Naturvårdsverket redovisar att inrikes transporter står för drygt en tredjedel och industrin för knappt en tredjedel av Sveriges territoriella klimatutsläpp 2024.