Totalförsvar, NATO, militärt försvar, civil beredskap, värnplikt och öppna källors gränser.
Regeringen, riksdagen, Försvarsmakten, MSB och NATO svarar på olika frågor: anslag, formella beslut, öppna årsredovisningar, civil beredskap, värnpliktsmål och alliansrecord. Därför behöver varje kort visa om det gäller mätbar budget, politiskt löfte, öppen myndighetsredovisning eller säkerhetspolitisk tolkning.
Främst nationell nivå och NATO/EU-nivå, men civilt försvar och krisberedskap delas mellan stat, kommuner, regioner, företag och hushåll.
Läs om ansvarsnivåerBudgetanslag, riksdagspropositioner, totalförsvarsbeslut, NATO-medlemskap, öppna årsredovisningar, värnpliktsmål och MSB:s offentliga råd kan följas när källtyp och period är tydliga.
Partier blandar ofta hotbedömningar, militär förmåga, BNP-andelar, NATO-åtaganden, lånefinansiering, civil beredskap och vem som kan ta politisk kredit för beslut.
Öppna källor visar inte sekretessbelagda förmågor, operativa planer, lagerstatus, underrättelser, faktisk avskräckning eller effekten av ett parti ensamt.
Partikällor används för att visa vad partiet säger eller lovar. Officiella källor används för offentliga budgetar, riksdagsrecord, öppna indikatorer och metodgränser. Valfaktan försöker inte dra slutsatser om sekretessbelagda förmågor.
Anslag visar beslutade eller föreslagna pengar i statsbudgeten. De visar inte i sig materiel som redan levererats, personal som finns på plats eller operativ effekt.
NATO-andel, statsbudgetanslag och bredare försvarsrelaterade investeringar är olika redovisningssätt och måste hållas isär.
Årliga utbildningsvolymer är mål och planeringsnivåer. De säger inte ensam hur snabbt förband fylls eller vilken beredskap som faktiskt finns.
Hemberedskap, kommunalt ansvar, företag och statliga system samverkar. Öppen statistik visar sällan faktisk lokal robusthet eller lagerstatus.
8 av 8 publicerade påståenden visas.
tio miljoner försvarsberedda svenskar
Partikällan styrker Centerpartiets målbild. MSB:s hemberedskapsmaterial och totalförsvarsbeslutet ger kontext om individ, kommuner, näringsliv och stat, men visar inte att tio miljoner personer faktiskt är försvarsberedda.
Det här påståendet rör flera ansvarsnivåer. Utfallet kan påverkas av nationella regler, regional drift, kommunal service och externa faktorer samtidigt.
Läs om ansvarsnivåerPartikällan styrker KD:s 5-procentspåstående. Regeringens försvarsbudget anger 2,8 procent 2026, 3,1 procent från 2028 och avsikt att ta steg mot 3,5 procent till 2030 för militära utgifter, men 5 procent är ännu ett framtida mål/ramverk.
Liberalernas sida styrker partiets påstående om 5-procentsmålet. Regeringens budget ger nuläget och steg mot högre BNP-andelar, men den slutliga 5-procentsnivån är ett framtida politiskt och redovisningsmässigt mål.
driver inte frågan om ett utträde
Miljöpartiets egen sida styrker partiets nuvarande position. NATO:s offentliga record styrker att Sverige blev medlem den 7 mars 2024, vilket är den formella beslutskontexten för påståendet.
Moderaternas sida styrker partiets påstående. Regeringens försvarsbudget anger 175 miljarder kronor 2026 och 2,8 procent av BNP enligt NATO:s redovisningspraxis, medan riksdagens budgetdokument ger det formella budgetrecordet.
12 000 värnpliktiga per år
Partikällan styrker Socialdemokraternas mål. Regeringens försvarsbeslut anger en beslutad inriktning om minst 10 000 värnpliktiga senast 2030 och cirka 12 000 under 2032-2035, men inte ett beslutat 20 000-mål.
oavsett vår relation till Nato
Partikällan styrker SD:s position. Officiella källor visar både Sveriges NATO-medlemskap och totalförsvarsbeslutets inriktning på svensk militär och civil förmåga. De visar däremot inte en enkel mätbar nivå för "kunna försvara sig självt".
Vänsterpartiets sida styrker påståendet och partiets tidigare NATO-motstånd. NATO:s medlemskapsrecord styrker att Sverige är medlem, och regeringens totalförsvarsbeslut styrker att svensk nationell förmåga fortsatt byggs ut.